Ken Stringfellow (US) + Peter Morén



Ken Stringfellow
Är en musiker, låtskrivare, producent, arrangör - han har varit en del av indie-landskapet sedan debuten 1988 med hans hyllade band The Posies, bandet som fortfarande är aktivt och släppte nyligen sitt åttonde studio album Solid Stare, ett album som höjdes till skyarna i Brittisk press.

Förutom sitt banbrytande arbete med The Posies har Ken också varit en stor del av rocklegenderna Big Star under 18 år, ett av de mest legendariska grupperna inom indie musiken. I den nu aktuella filmen Thank You Friends: Big Star THIRD Live medverkar Ken tillsammans med andra legendarer inom indie scenen.

https://www.youtube.com/watch?v=Da-STdAmAUM

Ken spelade bas, sjöng och hjälpte till att skriva bandets album In Space 2005, deras första album sedan 1978s tidlösa Third / Sister Lovers.

Ken spenderade också tio år på vägarna och i studion med R.E.M och medverkar på två studio album (Reveal 2001 och Around the Sun 2004)
och spelade även LIVE med bandet (klaviatur, bas, gitarr och dragspel) på Glastonbury, Rock In Rio, Rock Am Ring, världsturnéer samt TV-program så som Top of the Pops, Saturday Night Live, Jools Holland och ett otal andra.

Listan över samarbeten fortsätter: gitarrist i punklegenden Lagwagon; Producent på album för Damien Jurado, Long Winters, Kinas Hanggai och dussintals fler; På scenen och på albumet med Snow Patrol (klaviatur på deras största album Eyes Open, Neil Young, Patti Smith, Mudhoney, Death Cab For Cutie ... hundratals album som producent, musiker och tusentals live-uppträdanden...

Sen finns givetvis hans solo arbete. Fyra album under de senaste två decennierna 1997 års This Sounds Like Goodbye, Touched 2001, Soft Commands 2004 och Danzig in the Moonlight 2012, har gett han ett gott rykte i Pitchfork, Mojo, NME och andra indierock-medier. 
Albumen blandar Kens djupa uttryckt, känslomässiga sång med känsligt stöd av akustisk, elektrisk, eller elektronisk bakgrund - Stringfellow är skicklig på många stilar. 

Hans uppträdanden som solo artist har blivit legendariska, som ofta utförs utan att använda husets PA system. 
Kens röst suger, gråter, hoppar från knappt hörbar till rumsfyllande ångest, glädje, sorg och humor. 

Nått man inte bör missa när tillfälle ges.